torsdag 5 maj 2016

NORA-ANNAS ÖPPNAR FÖR SÄSONGEN PÅ PINGSTAFTON






 På pingstafton 
öppnar vi för säsongen.
Vi kommer att ha café och butik öppet
Lördagar och Söndagar 
12-17
under sommaren

VÄLKOMNA!

Vägbeskrivning
ca 4 km från Öskevik mot Järnboås
skyltat från Öskevik
Stora Hälltorp
713 94 Nora
070-5526326

1 kommentar:

  1. Hej! Jag kommer till er för en kopp te den 8 september kl 10.00 (2018). Hoppas ni har öppet då.
    Jag har skrivit några rader om Anna. Är det något av detta som verkar fel?
    Hälsningar Bosse Rudolfsson


    Kommer man till Nora i Västmanland är det för de flesta människor kullerstensgränderna och de vackra och gamla trähusen. Mitt främsta syfte är att få veta lite mer om en av Sveriges största idrottskvinnor.
    Det var strax norr om Nora som Anna Larsson föddes den 2 januari 1922. Redan i skolåldern visade Anna att hon sprang fortare än alla andra och snart började hon tävla på riktigt. Sju SM i rad, 1943-49, vann hon alla medeldistanslopp. 800 meter var hennes specialdistans och innan karriären var över hade hon satt en rad svenska rekord och fyra världsrekord. Under hela sin karriär förlorade hon aldrig ett enda lopp – hon var helt enkelt överlägsen.
    Det blev aldrig något OS-guld för Anna och anledningen var att man efter OS 1928 tog bort alla längder över 200 meter. I det nationalistiska och konservativa Europa, vid denna tid, fanns det ett motstånd mot att kvinnor idrottade, särskilt sådana grenar som var fysiskt krävande. Man menade att kvinnor skulle förlora förmågan att föda barn och de skulle bli mentalt nedbrutna av hårda ansträngningar.
    Anna Larsson från Nora blev Nora-Anna med hela svenska folket och alla visste att hade hon fått tävla i OS hade det blivit många OS-guld.
    Nora-Anna hade en vacker löpstil och hon charmade alla med sin blyghet. Mellan loppen arbetade hon hemma på gården i Öskevik.
    När jag läser om Annas framgångar blir jag ändå på bistert humör. Vid sidan om Anna fanns det två andra svenska löparlegender vid denna tid och det var Gunder Hägg och Arne Andersson. Dessa två fick Svenska Dagbladets Bragdguld och de fick en uppmärksamhet som aldrig Anna fick. I Gävle finns en stor bronsstaty över Gunder Hägg liksom Gunder Häggstadion. De kunde tjäna pengar på sina framgångar, vilket inte Anna kunde. En kvinnas framgångar var vid denna tid inte att jämställa med männens.
    Därför har jag nu tänkt att provocera stora delar av Nora med lite frågor. Eftersom jag är en av Sveriges modigaste män ska jag gå in på Kommunkontoret och fråga var Nora-Annas väg ligger och om det är långt till Nora-Annas torg. Jag tänker fråga var Nora-Annas bronsstaty står någonstans och var Nora-Annastadion ligger. Jag ska söka upp kommunens högstadieskola och gå in på expeditionen och fråga om detta är Anna-Larssons skola. Får jag möjlighet att träffa lärare ska jag fråga hur mycket de känner till om Nora-Anna.
    Nora-Anna tog sitt sista SM-guld på 800 meter år 1949 och några månader senare gifte hon sig och sedan var idrottskarriären över. Det var så det var för kvinnor för några år sedan.
    Idag känner de flesta till Ingemar Stenmark, Björn Borg, Anja Pärson och Sarah Sjöström. Men vem känner till en av våra största idrottsstjärnor, Nora- Anna? Du förstås, eftersom du har läst denna text.
    Anna dog år 2003.

    SvaraRadera